Att renovera ett hus 
- medan man lär känna det

Anders-Ers är en bergsmansgård från 1870-talet i By kyrkby och också huset där vi själva bor. När vi tog över gården hade huset under lång tid framför allt fungerat som sommarbostad. Att göra det till ett fungerande permanentboende för en familj har därför handlat minst lika mycket om sådant som inte syns som om nya ytskikt och vackra rum.

Vår utgångspunkt har varit att försöka förstå huset innan vi förändrar det. Vad finns redan här som går att reparera och återanvända? Hur är huset konstruerat och hur var det tänkt att fungera? Var försvinner värmen? Hur påverkar en åtgärd resten av byggnaden? Och hur får man ett hus från 1870-talet att fungera för en familj på 2020-talet utan att försöka göra det till ett nybyggt hus?

Bland det första vi gjorde var att tilläggsisolera vinden med inblåst cellulosafiber. Vi har också börjat arbeta oss igenom golven. Där har vi lyft golvbrädorna, lagat det befintliga lerskiktet och kompletterat isoleringen med träfiberisolering. För oss har drag varit en minst lika viktig fråga som mängden isolering. Arbetet har gjort golven betydligt mindre dragiga och förhoppningen är att det också ska märkas på uppvärmningsbehovet. Det är ett arbete vi kommer att fortsätta med rum för rum under kommande vintrar.

En annan stor del har varit att återuppväcka husets vattenburna värmesystem. Det hade stått tomt sedan början av 1980-talet. Läckande rör har bytts och vi har kompletterat systemet med begagnade gjutjärnsradiatorer. Mycket tid har också gått åt till sådant som knappast syns på några före- och efterbilder: att få rent vatten, ordna varmvatten, gå igenom elen och byta sådant som inte längre fungerade.

Nya funktioner i ett gammalt hus

På övervåningen fanns tidigare en kattvind och en mindre toalett. Där har vi byggt ett nytt badrum med lera – ett projekt som inneburit många byggtekniska överväganden kring material, fukt och hur man skapar ett modernt badrum i ett gammalt hus utan att automatiskt bygga upp det med de material och konstruktioner som är vanligast i moderna våtrum.

[Läs mer om våra lerbadrum →]

Köket - gammalt blev nytt som blev gammalt igen

Köket har också gjorts om. Där handlade arbetet inte om att försöka återskapa ett exakt historiskt kök, utan om att komma bort från den 1990-talskostym som huset fått och hitta ett uttryck som fungerar bättre tillsammans med byggnaden. En del har handlat om att plocka fram och ta tillvara sådant som redan fanns, annat är helt enkelt 2020-tal.

Ett väldigt långsamt fönsterprojekt

Och så har vi fönstren. Huset har ohyggligt många fönsterbågar. Räknar man dessutom med innerbågarna blir de ännu fler. Renoveringen pågår och kommer sannolikt att göra det i många och långa år framöver.

Vi tar dem efter hand: lagar trä där det behövs, arbetar med glas och kitt, målar och ser över hur bågarna sluter. Det är ett bra exempel på hur vi ser på renoveringen av hela gården. Allt behöver inte bli färdigt samtidigt. Om något går att reparera finns det sällan någon anledning att byta ut det bara för att arbetet tar tid.

Det som återstår

Anders-Ers är långt ifrån färdigrenoverat, och det är heller inte riktigt målet att gården en dag ska kunna betraktas som ”klar”. Det här stället är vårt livsprojekt och det enda målet vi har är att lämna gården vidare till nästa generation i så gott skick som vi bara kan. 

Att renovera Anders-Ers har på många sätt blivit ett långvarigt undersökande av hur ett gammalt hus fungerar. Vi försöker reparera före vi byter, återanvända det som går och välja material som fungerar tillsammans med husets befintliga konstruktioner. Ibland innebär det traditionella lösningar, ibland nya. Ganska ofta innebär det att inte göra någonting alls förrän vi faktiskt förstår vilket problem det är vi faktiskt försöker lösa.

De kommande åren:

• En av de större framtida åtgärderna gäller en av skorstenarna, där vi i dag har eldningsförbud. Skorstenen behöver åtgärdas och kakelugnarna som är anslutna till den behöver sättas om. Det är ett omfattande arbete, men också ett som skulle kunna återge huset funktioner som det en gång hade.
  
  Att kunna elda i fler kakelugnar handlar inte bara om själva värmen i rummen. Murstockarnas uppvärmning och användning hänger också samman med husets självdrag och klimat.
  
  
• Fönsterrenoveringen fortsätter parallellt, liksom arbetet med golv och drag.
  
  
• Dessutom väntar husets äldre badrum, som byggdes på 1960-talet. Där känner vi i dag en unken lukt och räknar därför med att badrummet behöver rivas ut så att vi kan undersöka vad som faktiskt finns bakom och under konstruktionen. När det byggs upp igen är planen att även där arbeta med lera.